Självrättelse

I vis­sa si­tu­a­tio­ner kan ut­mät­nings­man rät­ta fel som skett vid ut­sök­ning utan att det fel­ak­ti­ga be­slu­tet över­kla­gas hos tings­rät­ten. Det­ta för­fa­ran­de kal­las för självrät­tel­se.

Utmätningsmannen ska rätta en åtgärd eller ett beslut som han eller hon gjort, om beslutet grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag. Om detta förfarande används benämningen rättelse av sakfel, och det förutsätter att det har skett ett tydligt fel i saken. Dessutom ska utmätningsmannen rätta skriv- eller räknefel eller andra motsvarande uppenbara fel i beslut och andra handlingar. Detta kallas i sin tur för rättelse av skrivfel.

Självrättelse kan göras på begäran av parter eller på utmätningsmannens eget initiativ. Det ska göras utan dröjsmål efter att felet har upptäckts. Självrättelse kan vara till exempel återkallande eller ändring av en klart felaktig utmätning.

Alla åtgärder och beslut av utmätningsmannen kan inte rättas. Sådana är till exempel en utsökningsförsäljning som redan förrättats.

Om utmätningsman gör självrättelse i ett ärende på grund av ett sakfel eller skrivfel, upprättas ett skriftligt beslut om detta. Ändring i beslutet får sökas genom besvär. Däremot får ändring inte sökas i ett beslut med vilket utmätningsmannen till exempel ger avslag på en begäran om självrättelse som en part framställt.