2025/2: Samarbete behövs för att förebygga vräkningar

Vräkningar kan bäst förebyggas genom myndighetssamarbete. Utsökningsverket genomför tillsammans med sina intressentgrupper ett pilotprojekt där man söker efter och delar med sig av beprövade metoder för att förebygga vräkningar. Dessutom utreder utsökningen om den med sina egna åtgärder kan minska antalet vräkningar och om den har en roll i det förebyggande arbetet.

Pilotprojektet inleddes först i Jyväskylä, där man redan har kommit så långt att man har fått de första resultaten. En central observation har varit att flest vräkningar i Jyväskylä sker bland unga vuxna.

– Unga vet inte alltid var de ska söka hjälp. Uleåborg har ett bra exempel på ett verksamhetssätt där unga erbjuds information om processen att bli självständig och flytta till egen bostad. Turnén Pidä kämppäs (Behåll din bostad) har turnerat i läroanstalter på andra stadiet i Uleåborg redan i tio år. Evenemanget produceras uttryckligen som ett samarbete mellan intressentgrupper och även hyresvärdar deltar, berättar Anu Niilo-Rämä, sakkunnig inom förebyggande ekonomirådgivning vid Utsökningsverket, som koordinerar pilotprojektet i Jyväskylä.

Pilotprojektet görs förutom i Jyväskylä även i Lahtis och Vanda. I dessa städer förekommer ett betydande antal vräkningar i förhållande till folkmängden. Pilotprojektet planeras pågå i två år.

Var inte rädd för att tala om boende

Ett av pilotprojektets centrala mål är att söka efter och dela med sig av beprövade metoder för att förebygga vräkningar. I Jyväskylä har man till exempel inlett ett försök där yrkesutbildade personer inom sysselsättningstjänsterna systematiskt för boende och ekonomi på tal med alla sina kunder.

– Syftet är att i det dagliga klientarbetet bättre identifiera klienter vars boende håller på att äventyras och effektivt hänvisa dem till de rätta tjänsterna, berättar Niilo-Rämä.

Niilo-Rämä uppmuntrar till att föra boende och ekonomi på tal även i sådana tjänster där man av tradition kanske inte har tänkt att boende- eller ekonomiärenden ingår.

– Oavsett om du är ungdomsarbetare, skolkurator eller hälsovårdare kan du alltid fråga hur klientens ekonomi och boende löper. Om det finns utmaningar i ekonomin belastar det lätt välbefinnandet. Genom att ställa direkta frågor kan vi yrkespersoner visa exempel på att man kan tala om ekonomiska frågor.

För att det ska vara så lätt som möjligt att föra saken på tal har man i Jyväskylä som en del av pilotprojektet utarbetat en blankett med färdiga frågor som yrkespersonen kan ställa till klienten. Utifrån klientens svar går yrkespersonen vidare på frågestigen och hamnar till slut i en ruta som informerar om vart klienten ska hänvisas.

Förebyggande av vräkningar är ett maraton, inte ett sprintlopp

Den bärande tanken i hela arbetet för att förebygga vräkningar är samarbetet mellan olika aktörer. Till exempel i Jyväskylä koordinerar Utsökningsverket pilotprojektet i samarbete med staden och Mellersta Finlands välfärdsområde. Dessutom deltar flera centrala intressentgrupper.

– Den här våren har visat att det finns styrka i samarbetet, men det här är ett maraton, inte ett sprintlopp. Det innebär att arbetet fortsätter. Det är värdefullt att olika aktörer deltar, allt från hyresvärdar till universitetet, säger Niilo-Rämä.

Antalet anhängiggjorda och verkställda vräkningar har ökat inom utsökningen varje år sedan 2021. År 2021 anhängiggjordes cirka 7 000 vräkningar och av dem verkställdes cirka 4 000. År 2024 anhängiggjordes 9 300 vräkningar och 5 500 vräkningar verkställdes. Antalet anhängiggjorda vräkningar har ökat med 33 procent och antalet verkställda vräkningar med 37 procent. Det finns stora lokala skillnader i antalet vräkningar.

– Utsökningsverket har blivit varse om det ökade antalet vräkningar och vi ville börja utreda om vi genom våra egna åtgärder kan ändra på saken. Vi utreder till exempel om aktörer inom boende skulle ha nytta av regelbunden utbildning i hur ett vräkningsförfarande går till eller av ett regionalt samarbete i hela Finland som koordineras av Utsökningsverket, berättar ledande förvaltningsfogde Riina Tammenkoski vid Utsökningsverket.

Vad vet man om de som vräks?

• 52 % av dem som vräktes 2023 hann bo i vräkningsbostaden i högst två år.
• Cirka en tredjedel av dem som vräkts har haft en tidigare anhängig vräkning i bakgrunden.
• Vräkningarna verkar koncentreras till lågutbildade, relativt unga män (i tjugo-trettioårsåldern) som inte har någon familj.
• Personer med utländsk bakgrund och/eller personer med ett främmande språk som modersmål är överrepresenterade i vräkningsstatistiken.
• Cirka en tredjedel av dem som vräktes 2023 hade statistikförts som sysselsatta i slutet av 2022.
• Största delen av dem som vräkts fick en eller flera sociala förmåner 2022.
• Andelen vräkningar som återkallats varierar väldigt mycket i olika kommuner.

Källa: Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) och Utsökningsverket